[BVK-Notiser Nr 62, Mars 2016]
Tycker ni det låter torrt så ok men det dyker upp en snubbe i denna historia som även han, bevisligen, stod för en svensk uppfinning. Dock av annan kaliber. När jag började fundera på vad jag skulle ta upp för ämne denna gång tittade jag mig omkring och började söka på ett och annat.
En sak som jag tycker är en fantastisk ”uppfinning”, även om den inte är ny, som vi använder varje dag är tandkrämen. Men jag tänker då på tuben, dessa gudabenådade i plast. Håll med, när den först verkar vara på upphällning så börjar det otroliga. Det finns bara mer och mer kvar.
Har själv krystat en Sensodyne Gentle Whitening, håller verkligen tänderna vita, i typ fjorton dagar nu. Två gånger om dagen, efter den verkade slut. Då har jag ändå inte tagit till den sista räddningen, uppklippt tub, lika med ett par vändor till. Denna gick dock i tunnan utan detta förnedrande avslut då jag hade en ny hemma. Gav dock upp letandet efter geniet bakom. Kallas väl dessutom för produktutveckling numera.
Åter till dagens ämne. Jag tyckte det var dags att plocka fram en kvinna på tronen och föll för Ninni Berggren som jag hört om en gång. Eftersom de flesta ihågkomna uppfinnare är män med teknik och elektronik i bagaget representerar kvinnorna dåtidens mjukvara. Så också i detta fall.
Bildkälla: www.naringslivshistoria.se
Hon föddes i Gävle 1874 och var näringsfysiolog. Som 18-åring gifte hon sig med grosshandlare Erik Kronborg. I familjens maltfabrik började hon sin experimentella bana. Bland annat med metoder för jästframställning.
Då de skildes efter 30 år flyttade hon till Skåne och började jobba hos familjen Westrup. Där utvecklade hon inte mindre än åtta patent som t.ex. mjölkserumpreparat, degförbättringsmedel och bindemedel inom charkuteri. Ett par av dessa blev till bolag där Ninni ingick. Det mest kända patentet blev dock hennes metod att framställa mjölkpulver. På detta fick hon patent i flera länder. En av anledningarna till att det mottogs så positivt finner nog sin förklaring i överproduktionen av mjölk under trettiotalet och mjölkpulver surnar inte.
I korthet går det till på följande sätt. Skummjölk upphettas till 100 C som sedan kyls till 55 C och behandlas med mjölksyrabakterier. Därefter ner till 18 C då laktoset omvandlas till mjölksyra. Detta blandas sedan med en större portion mjölk där råsocker emulgerats. Sedan förs detta till en indunstningskammare och torrtorkas i ett svagt elektroniskt fält. Så långt patentet. Sempervälling och uteblivna royaltys och lite pang i brevlådan.
Patentet belönades med ett statsbidrag, men då skulle ett svenskt bolag bildas. Till detta kontaktades direktör Forshell och finansmannen Axel Wenner-Gren. Svenska Mjölkprodukter AB, SMP, var ett faktum. Royaltys utgick till Ninni och företaget växte. Med torrmjölken som bas tillverkades barnmat, som garanterat alla av er födda efter 1939 har sörplat i er.
För efter diverse bolagsköp och nya produkter fick företaget namnet SEMPER. Trots flera rättsprocesser och stämningar förlorade Ninni sina intäkter 1946. Hon dog i Lund 1949 och även om en viss upprättelse kring hennes uppfinningar har skett efter det så förtjänar hon en mer framträdande roll för sitt livsverk. Inte minst för användningen av torrmjölk vid hjälpinsatser världen över.
Idén var dock inte helt Ninnis. Redan tidigare hade en man vid namn Martin Ekenberg utvecklat en maskin för att kondensera mjölk. Han uppfann även en metod att raffinera fiskolja från strömming till maskinolja. Hans framgångar blev dock inte så lysande frånsett att han får stå som uppfinnare av världens första kända brevbomb.
Upprinnelsen var att en direktör Lundin hade lagt ner utvecklingen av en apparat för att bestämma fetthalten i mjölk som Ekenberg var upphovsman till. Hämnden blev att Lundin fick ett brev sig tillsänt som innehöll en bomb som kreverade.
Skadorna blev inte så omfattande och misstankarna vändes mot ryska anarkister. Ett par dagar senare skingrades dessa misstankar då ett vykort anlände med texten ”Du är mogen har en före detta medarbetare bestämt”.
Ytterligare tre attentat genomfördes under några år mot olika kontrahenter, alla i olika brevförsändelser med bomber. Det som slutligen blev hans fall var att han under namn som Ziskus och Justus Felix skickade handskrivna brev i samband med bomberna. Vid det tredje attentatet som föregicks av ett brev från Felix Justus stod det.
”Vi tro på den undergörande verkan af en bomb då och då. Den reformerar hastigt ett uselt kapitalistsamhälle”. Bomben skickades till direktör John Hammar på Sveriges allmänna exportförening och påstods innehålla en reservoarpenna. I försändelsen låg en pappcylinder och när Hammar öppnade den small det och både pekfinger och tumme strök med.
Bevis hittades 1909 i hans hem i London. Efter beslutad utvisning till Sverige tros han ha tagit sitt liv med ett gift. Som tur var dog ingen i attentaten. Men det kostade sammanlagt fem fingrar varav tre, förutom ovan nämnda, tillhörde postiljonen Gottfrid Sundsvall som fick ta den värsta smällen då även en kork gick genom läppen och splittrade en tand samt glassplitter i ögonen.
Denne marodör finns inte omnämnd i artikeln från Engeltofta eller Tekniska museets uppfinnare där jag hämtat stoff. Inte heller har han mig veterligen fått någon gata uppkallad efter sig. Men det har Ninni fått 2012 i nya Hagastaden i Solna tillsammans med andra framstående kvinnor inom forskning och utbildning.
Max
Artikeln har tidigare varit publicerad i BVK-Notiser Nr 62, Mars 2016.